Frågan är om man någonsin blir riktigt nöjd.

Utan tankar och minnen som plågar en ständigt.

Jag har bestämt mig för att sälja det enda jag äger

också.. Min älskade Bless. Jag har inte råd eller tid

med henne.. Det suger verkligen.

Har även tagit bort facebook, är så trött på folk.

Om någon vill något så har jag mobil

eller så läser de käraste här om du inte är en random.

Är iallafall väldigt trött på livet och folk i min omgivning.

Och vad gör man åt saken ? inte ett skit finns det att göra.

Är så dålig på att få mina känslor i ord så jag vet inte

riktigt vad jag ska skriva. Så jag fortsätter ligga här i

mjukiskläder medan alla andra dansar runt stången.

 

Fyllde 18 i onsdags och har inte övningskört en enda gång så är i stort sett hemma för att göra det.

Den bästa presenten ever var systemkameran jag fick av Mio, alltid velat haft en egen så nu äntligen!

Var även i New York för ett tag sen och inte en enda bild har jag lagt upp här, och inte kan jag göra det nu heller eftersom jag inte sitter vid min dator. Men jag slänger upp några som jag har i kameran från dom senaste dagarna :) Vill ni se några från NY är det bara att adda fb eller instagram. Sandra Bönström / bonstrom.

Jag försöker för övrigt att lära mig PS så ni lär hitta massa fel på bilderna, men vad bryr jag mig om det ? :)

Den sista bilden bjuder pappa på, han sa att de inte fick komma upp på facebook. Men det här är ju inte FB :)

Nu borde ag faktiskt plugga körkort och sova, men fan va tråkigt det är att läsa. Ska även lägga till att det har varit jävligt roligt att umgåtts med mina kära systrar idag, de är för underbara!

En tråkig nyhet är att jag och Mio tagit beslutet om att sälja Oden :/ Bless också kanske, men det skär i hjärtat när jag pratar om det så nämner inger mer om det. Jaja, ni får ha det så jävla bäst!

PEACE MADDERFAKKERWS!